Reflektion v.42

Livet är en kamp om tid, antingen har man för mycket av den och vet inte vad man ska göra av den eller så har man alldeles för lite av den och önskar att man kunde skaffa sig lite extra på något mirakulöst sätt. Jag tillhör kategorin senare, jag har aldrig någon tid över. Trodde aldrig att jag skulle uppleva den här känslan, för jag minns tydligt hur det var när jag var liten och tyckte att tiden gick så låååångsamt. Önskar att man hade kunnat spara lite tid då, i en flaska kanske för att senare i livet korka upp den och hälla ut lite, när allt bara verkar köra ihop sig och man knappt hinner med att andas. Ibland kommer jag ihåg att andas, men bara ibland. Då tar jag ett djupt andetag ända ner i magen, håller kvar det lite, och andas ut det igen sakta. Det är vid de tillfällena jag inser hur sällan jag tar mig tid att andas. Men man kan tyvärr inte spara tid för att använda det senare. Det är synd.







Reflektion för mig kräver tid. Att sitta ner och fundera. Jag är dålig på att göra flera saker samtidigt, att cykla och tänka på skolan går inte bra för då är jag alltid nära att krocka. Att bygga med klossar och tänka på skolan går heller inte bra, då har min lilla dotter redan hunnit stoppa en fjärrkontroll i akvariet. Att ta en kopp te och tänka på skolan klockan halv nio på kvällen går inte heller så bra, för då somnar jag. Men jag försöker göra så gott jag kan. Denna veckas reflektion är ett sådant försök.



Pecha kucha. Mitt liv är lite som ett pecha kucha, 20 sekunder på varje ställe. Inget paus emellan och sen vidare till nästa aktivitet. Puh! Men som arbetsform tycker jag pecha kuchan var fenomenal. Den skalade bort allt det är onödig man dravlar på om, man måste hålla sig till det viktigaste om varje bild. Bra för mig som lätt dravlar bort mig... Bra för eleverna som slipper somna under bildvisningen. Tempo, det gäller att hänga med! Go go go! 30 sekunder med fel hand - en linje!





Om någon skulle ha lite tid över i en flaska eller två skulle jag gärna sälja min själ för dem.


Klart slut, varulvtjut.

"Katten som aldrig blev klar"